Aktuellt

Beslutsstöd som hjälpverktyg i vardagen

04.10.

Abilita integrerar gärna sina systemlösningar med kunniga partners som Duodecim för att ge verkligt mervärde åt våra kunder. EBMeDS kompletterar våra lösningar inom hälsovården och gör våra system ännu attraktivare i vårdens vardag.

En av systemets aktiva andvändare beskriver beslutsstöd som hjälpverktyg så här:

 

Jag fungerar som överläkare i primärvården inom samarbetsområdet Korsholm-Vörå i Österbotten. Primärvården inom vårt område har överlag fungerat bra under senaste decennierna om än läkartillgängligheten tidvis är en utmaning.

 

Primärvårdens uppgifter har komplicerats under de 20 år jag verkat som läkare. Uppgifterna har blivit flera och mer omfattande. Uppdelningen av somatiken i silor med hantering av varje sjukdomsentitet skilt för sig gör mottagningsbesöket på hvc till en riktig utmaning. Det finns Gängse vård-rekommendationer för de flesta sjukdomsdiagnoser, tänkt som stöd i beslutsfattandet, men informationsmängden är oöverskådligt stor. Den medicinska utvecklingen går framåt, det är svårt att hålla sig à jour med alla sjukdomsdiagnosers senaste uppdaterade vårdrekommendationer, framför allt när det kan röra sig om patienter på mottagningen med 5-10 diagnoser.

 

Lean inom sjukvården är ett hett begrepp i Finland för tillfället, pådrivet sannolikt till en del av ekonomiska svårigheterna som förelegat under senare år. Tanken att göra mer, med högre kvalitet men med samma (och kanske mindre) resurser lockar även de stora sjukhusen att leana verksamheten.

 

På Korsholms hvc började Lean-resan redan 2012, trots att Lean som verktyg inte är något självklart applicerbart på den mångfacetterade verksamhet som primärvården är. Stor del av personalen har gått Lean-utbildningar och på många sätt har det underlättat i verksamheten.

 

Ett begrepp inom Lean är standardiserbarhet. Om en uppgift är ofta återkommande och det föreligger variation i hur den utförs och det samtidigt finns regler för hur uppgiften skall utföras, eller en ”best practise” så kan standardisering vara ett hjälpmedel. Läkaren har i yrkesutövandet ansvaret för att den multisjuka patienten får den bästa möjliga vården och skall då ta alla sjukdomars gängse vård-rekommendationer i beaktande samtidigt som man genom motiverande samtal försöker få patienten att förstå varför det kan löna sig att ta sin kolesterolmedicin. Ett dylikt patientbesök kan ta lång tid i anspråk. Det har vi inte råd med.

Här kommer utvecklandet av beslutsstödet in. Duodecim har i samarbete med Abilita tagit fram ett beslutsstöd som har applicerats på vårt Abilita patientjournalsystem. Vi har fått vara medaktörer i planeringen och nu finns Duodecims beslutsstöd som ett verktyg i mottagningsmiljön. Uppgifter fås fram baserat på vilka diagnoser patienten har. Läkaren får genom att själv välja att öppna verktyget en lista över de medicinska ärenden som bör tas i beaktande för just de diagnoser som den aktuella patienten har. Det kan handla om laboratorieprover som borde tas, läkemedel som kan interagera, behandlingsrekommendationer för olika sjukdomar. Uppgifter om patientens diagnoser finns på samma uppslag som laboratorievärden och rekommendationer eller varningar. Även länkar till mer information finns tillgängliga för snabb åtgång vid behov.

Beslutsstödet finns i bakgrunden men stör inte läkaren om han/hon inte önskar använda det. Uppgifter om patienten plockas från patientjournalsystemet och ger specifika rekommendationer för just den aktuella patienten.

 

Utmaningen har inom primärvården varit att diagnossätta patientbesök. Det är ibland rent onödigt ur både läkarens och patientens synvinkel att för varje besök tvingas sätta en diagnos trots att man kan förstå den högre meningen med att kunna följa besöksorsaker inom primärvården. När det gäller kroniska diagnoser är läget ett annat. Där finns orsak att statistikföra diagnoser för att kunna följa sjukdomsprevalensen och vårdkvaliteten inom eget område. Ändå finns det många som ännu inte har sina kroniska diagnoser dokumenterade på rätt sätt. Orsaken till detta är flera, inte enbart läkarens ”lättja”. Om diagnossättandet i journalsystemet inte är enkelt att göra så blir det inte heller följsamhet.

Vi måste göra det enkelt att göra rätt. Åtminstone när det gäller sådant som kan standardiseras.

 

Beslutsstödet som nu framtagits är ett diagnosbaserat verktyg. Att diagnossätta i patientjournalen ger härmed en praktisk nytta för både läkaren och patienten, då informationen från beslutsstödet blir mest relevant när patientens sjukdomsdiagnoser är rätt införda i systemet. Förhoppningsvis får vi också snart pålitlig statistik över våra patienter med kroniska sjukdomar, en grund för att kunna bedöma kvalitet på vården i ett större perspektiv.

 

Läkarens insats i mottagningssituationen skall sättas på anamnes, undersökning och dialog med patienten. Om behandlingsrelaterade frågor som uppkommer snabbt kan lösas genom att beslutsstödet ger en grund, på vilken läkaren sedan själv baserar sina beslut, så har beslutsstödet gett resultat. Nämnas bör det självklara faktum att beslutsstödet endast är ett verktyg, läkaren gör sin bedömning utifrån sin yrkeskunskap och de fakta som finns tillgängliga, tillsammans med patienten.

 

Beslutsstödverktyget är för oss fortfarande nytt, erfarenheten av användandet är ännu begränsad. Förhoppningen är att läkaren skall spara tid i mottagningssituationen när alla gränsvärden och behandlingsrekommendationer inte behöver sökas för alla diagnoser.

 

 

Sofia Svartsjö, överläkare

Samarbetsområdet för primärvården i Korsholm och Vörå

Tillbaka till nyheter